Varför ändra om riggen?
Vi som har valt en motorseglare som båt har ofta olika inställningar till segling. Somliga tycker att gå för motor är ganska naturligt och seglar kanske endast när man har gott om tid eller om seglingsförhållandena är särskilt gynnsamma.
Andra kanske gillar att segla ganska ofta, men tar till motorn så snart det blåser emot eller vid längre transportsträckor - med MD11-motorn kan man ju hålla en jämn och för båten ganska hög fart under lång tid, som det ibland är svårt att nå upp till under segel.
Den inbitne seglaren vill väl helst segla i alla situationer där så är möjligt. Själv hör jag nog till denna kategorin, och där vill jag gärna bli kvar så länge som möjligt.
Alla blir vi äldre, och man kan ju tänka sig att stigande ålder och minskande vitalitet allt oftare leder seglaren över från segling till motorgång. För att undvika detta, i varje fall så länge som möjligt, krävs en del åtgärder som förbättrar säkerheten och bekvämligheten under gång.
Mina åtgärder, som jag berättar om här, har alltså inte i första hand haft som mål att öka båtens fartegenskaper.

Att kunna segla bidevind i lätta vindar utan en stor genua...
Mitt "hemma-område" när det gäller segling omfattar Mälaren och innerskärgården, där oftast lätta vindar råder. En självslående fock i stället för en stor genua skulle förenkla bidevindseglingen i hög grad. Men det borde medföra behov av något ökad sammanlagd segelyta i krysstället.
Vid öppnare vindar vill jag på ett enkelt sätt kunna skifta till ett större försegel, utan arbete uppe på däck. Det kräver i så fall ett extra förstag för om focken för ett större försegel och därtill inrullningsbeslag för båda.
Detta leder fram till behovet av en högre mast. En sådan möjliggör ett större storsegel med längre dragande lik och tillåter även ytterligare ett förstag med infästning högre upp.
Dessutom behövs någon form av peke för att kunna fästa det nya förliga förstaget. Med de här förändringarna borde man kunna förbättraParantens seglingsegenskaper i lätta vindar. Därtill får man bekvämligheten att sköta hela segelsättningen från sittbrunnen och en ökad säkerhet genom att man slipper arbete på däck.

För- och nackdelar
Mitt alternativ erbjuder kryss med självslående fock under förutsättning att vinden är tillräcklig.
På platt läns kan förseglen föras saxade utan extra segelhissning.
Det större, förliga seglet är i första hand tänkt att användas vid öppen vind, men om man ändå måste stagvända uppstår förstås nackdelen att det först måste rullas in under vändningen. Samma sak gäller vid gippning.
Som det normala alternativet till mitt utförande står dagens typer av rullgenuabeslag, helst tillsammans med en specialsydd genuafock, om man vill ha så goda seglingsegenskaper som möjligt.

Vad är ekonomiskt rimligt?
Ekonomin är inte oväsentlig när det gäller sådana här rätt stora förändringar. Var och en frågar sig naturligtvis om kostnaderna är rimliga i förhållande till båtens värde. I de flesta fall får man tyvärr räkna med att inte få tillbaka investeringarna, i varje fall inte hela summan.
En komplett rullgenuautrustning med nytt specialsytt segel, t ex Furlex med en ny 26 m² biradial genua kan man få för mellan 19.000:- och 21.000:- beroende på vart man vänder sig (våren 1992). Mitt alternativ skulle visa sig ligga på totalt omkring 10.000:-- trots att det faktiskt motsvarar det som många tänkt på, nämligen en annan och högre rigg med ökad segelyta på den från början underriggade Paranten.

Först ett maströr
Wessel Marin på Lidingö kunde erbjuda ett nytt maströr på ca 15 m längd av fabrikat Isomat. Från början var det avsett för Albin-Nova, oanvänt, men med några små ytfel som saknar praktisk betydelse.
Beträffande segel behövde vårt krysställ förnyas, det hade hängt med ända sedan båten levererades 1979 och fick anses uppslitet.
Därtill fanns en genuafock på 26 m² som Fisksätra levererat med båten, men som aldrig använts. Genuan var nämligen för hög och kunde således inte sträckas på förstaget!
Det är därför rimligt att i kalkylen endast räkna in merkostnaden för ökad segelyta i krysstället, eftersom resten fått köpas nytt likväl. Merkostnaden blev ca 1.100:-
Sedan planerna på mast och segeluppsättning klarlagts återstod beträffande riggen endast att skarva akterstagen med en enkel wire i toppen. Resten av den gamla stående riggen kunde flyttas över till den nya masten.
Slutligen anskaffades yttre förstag med inrullningsbeslag, peke, fall och skot etc. Inrullningsbeslaget är av enklare slag, eftersom stagprofil saknas, - samma som tidigare inrullningsbeslag till den gamla focken. Sådana beslag är väsentligt billigare men medger inte segling med delvis inrullat segel.

Specifikation av kostnaderna
Mastbyte, komplett m. beslag och wire ca kr 4.500:-
Skotningsutrustning för självslående fock ca 1.500:-
Yttre förstag med inrullningsbeslag, peke, fall, skot m.m, ca 6.000:-
Summa utgifter: 12.000:-
Avgår beräknad intäkt vid försäljning av gamla masten komplett med beslag - 3.000:-
Slutkostnad: 9.000:-
Kostnaden är som synes mycket lägre än konventionellt byte till ny rullgenua jämte beslag, som ju inte heller hade givit en högre mast. Kostnadsjämförelsen gör det också lättare att acceptera de brister som man kanske tycker att mitt alternativ har.
Det mesta arbetet har jag utfört själv, något som förklarar de relativt låga delkostnaderna. Det enda jag har behövt anlita en lokal hantverkare till är bockning av rör och skotskena, svetsningsarbete samt leverans av inrullningsbeslag.

Mast
Det nya maströret var avsett för Albin-Nova, oanvänt men behäftat med smärre ytfel som saknar praktisk betydelse. Toppbeslag och beslag för spridare är i gjutgods och svetsade till masten.
Masten kapades nertill så att normal spridarhöjd erhölls. Den del av masten där håltagningar fanns för förstag, försegelfallskivor och vant kapades bort så att 11,0 m totallängd erhölls. Skarven popnitades och mastämnet var nu helt utan håltagningar eller andra störningar samt hade en 2 m konad del i toppen.
Håltagningar för infästning av stag togs efter mått på den gamla masten som överfördes på den nya. Därefter kunde den stående riggen flyttas över till den nya masten och den enda ändringen bestod i att skarva akterstagen med en enkel wire i toppen. Försegelfallet hade så stor överlängd så att det kunde återanvändas efter skarvning av hallinan.
För storfallet som är draget från sittbrunnen, har en blockskiva fällts in i maströret, riktad snett akterut mot kanalen under vindrutan.
Försegelfallen är i tågvirke och drages ner efter förstagen och sträcks med talja vid rullbeslaget.
Ett yttre förstag har tillkommit och detta infästes 1,0 m ovanför den normala förtriangelns höjd.
Det inre förstaget i standardriggen har utgått och en förspänning av masten med akterstaget väntas förhindra att masten står och pumpar i långskeppsled. Jag tror inte att standardriggen tillåter motsvarande ändring utan att förliga undervant måste tillkomma.
Eftersom inga fall behöver tas ut vid mastfoten kunde denna göras enkel. Endast en plan plåt med en invändig sarg för infästning av maströret och två fjädrar undertill för anslutning till däcksbeslaget.
Efter smärre justeringar kunde även spridarna återanvändas.

Bogspröt
För att kunna föra det extra undanvindsseglet har ett peke tillkommit. Peket är utfört av en ram av ø25 mm rostfritt rör, bockat med radie 125 mm i förkant och breddat till ca 500 mm vid infästningen till fotlisten i akterkant samt täckt med tvärgående teakbrädor.
Stävräcket har ändrats så att de förliga stående rören svetsats till pekets ram.
Pekets längd för om stäven är 0,5 m.

Skotning
För skotning av den självslående focken har en skotskena med infästningsdetaljer tillverkats. Färdiga satser finns i handeln, men standardrörbyglarna passar dåligt för infästning till Parantens rufftak.
Skotskenan har valsats dubbelbockad för att hålla höjden nere på ändarna. Ändbeslagen har utformats så att de genomgående skruvarna i taket döljs av undertaket. Skotskenan är av fabrikat Ronstan med tillhörande enkla skotvagn. Om denna skotvagn, som är känslig för snedbelastning, har svårt att löpa, kan ett byte till Rutgersons exklusivare vagn bli aktuell. Denna är dock betydligt dyrare, därav mitt val.

Rullfockbeslag
På det yttre förstaget har monterats en rulle liknande tidigare på ordinarie förstaget. För att erhålla bättre sikt föröver, föres genuafocken halsad ovanför stävräcket.
En vridstyv del måste finnas mellan halshorn och rulle för att inrullning skall kunna ske utan stor eftersläpning. Ett rör har därför monterats fast på rullen och ca 70 cm upp på staget. Vantspännaren ryms i en utvidgad del nertill på röret. Rulle och lekare har tillverkats av ett företag i Södertälje. Denna firma tillverkar dessa detaljer i korta serier. Man tillverkar olika båttillbehör i rostfritt och lättmetall på beställning, t o m hela båtar i stål och lättmetall.
Den monterade inrullningsutrustningen tillåter inte segling med delvis inrullat segel emedan stagprofil saknas och seglet är utrustat med litshakar.
Försegelfall i masten saknas och är istället utförda i tågvirke (kevlar) och löper över blockskiva i topplekaren.

Genuafockar
På det yttre förstaget skall en genuafock, area 26 m², föras. Den är tänkt att användas då stagvändningar ej är aktuella. Seglet är levererat med båten från varvet.
På det inre förstaget kommer även i fortsättningen en genuafock, area 22 m², att föras då vindförhållandena så kräver. Normalt skall dock en kryssfock vara satt på detta stag. Seglet är levererat av Lindhagens Segelmakeri 1983.

Fock
Fr o m sommaren 1992 kommer en självslående kryssfock, area 12 m², att vara normalsegel på det inre förstaget. För att få ut maximal segelyta har seglet försetts med lattor. Dessa är riktade parallellt med förstaget för att möjliggöra inrullning. Seglet har levererats av Enars Segelmakeri, Oxelösund.

Storsegel
Royal Sail levererade i juni förra året ett storsegel, area 14,5 m². Mastliket är 9,85 m, således 1,5 m högre än standardseglet.
Vid första provseglingen visade det sig att vid segling omkring halvvind uppstod kraftiga vibrationer i mastliket. Detta medförde slag med hög frekvens mot masten. Ljudet var närmast att jämföra med en nitmaskin i arbete. Avstånden mellan travarna var också olika, största måttet var hela 95 cm.
Dock fick jag seglet omlikat och problemet var ur världen.